fredag 1 juni 2012

Superblomman och spelet

Nu är gestaltningsarbetet avslutat och nedan ser ni bilder på superblomman och kortspelet som jag presenterade på redovisningen. Min gestaltningsprocess innebar att jag grottade ner mig i botanik, lånade floror i Botaniska trädgårdens bibliotek, samlade och torkade växter i Linnés anda, gjorde ett herbarium, lärde mig växternas latinska namn och egenskaper respektive svagheter osv. 

Utifrån lärdomarna av mitt botanik-nörderi utformade jag spelet "The survival of the fittest", ett kortspel där olika växter ställs mot varandra under olika förutsättningar och årstider. 

Mitt tillvägagångssätt är att jag ritat av olika växter, varav en del av dem från fysiskt tillstånd (tex. vitsippan, lyckliga Lotta och krokusen som jag hade framför mig hemma), medan jag fick googla fram foton på de som jag inte kunde hitta ute. Jag gör ganska ofta så att jag rita av foton från datorn genom att ställa upp dataskärmen på något bord, också sätter jag mig på en stol en bit bort med skissblock och ritar av ungefär det jag ser. Ett lättillgängligt sätt att avbilda sådant som inte finns att rita av hemma. Superblomman (a.k.a kortlekens ess) är förresten helt tagen ur min egen fantasi, vilket kanske förklarar dess aningen surrealistiska utseende.  

Blyertsskisserna fyllde jag i med svart penna och komponerade ihop de olika bilderna så att alla olika kort skulle ha en hyffsat enhetlig profil. Jag inspirerades mycket av estetiken i gamla skolplanscher, men ville sätta en egen, mer avskalad och grafisk prägel på det hela. Jag uteslöt färg både för att jag ville rikta mer fokus på andra egenskaper (eftersom växter vanligtvis förknippas mycket med färg) och för att det tilltalade mig mer rent estetiskt. 

En mer utförlig förklaring, reflektion och sammanfattning av gestaltningsarbetet hittar ni i föregående inlägg. 

Spelets regler
Årstidskorten
Vårblommorna
  
Sommarblommorna


Höstväxterna


Vinterväxterna
Superblomman & den svaga Lyckliga Lotta
Bellus Robustus Prudens - Superblomman

Fakta om Superblomman







torsdag 31 maj 2012

Avslutande blogginlägg


Sammanfattning av gestaltningsarbetet med temat Konflikt, våren 2012:

VAD?  

Jag började gestaltningsarbetet med att fundera över temat konflikt och ordets innerbörd. Jag gjorde tankekartor och mitt huvud svämmade över av associationer. Jag ville komma igång med min process genom att göra något praktiskt, istället för att bara blir snurrig av alla funderingar. 
Jag bestämde mig för att ta mig an en personlig konflikt som jag länge dragits med, nämligen min "ritkramp". Med ritkramp syftar jag på att jag ofta känner mig hämmad i mitt tecknande, trots att jag tycker mycket om att rita. Jag har svårt att teckna något slarvigt och spontant, dels för att jag inte vet vad jag ska rita, men också för att jag har en bild av att det måste bli bra. Som utgångspunkt satte jag upp målet att rita en teckning om dagen och lägga upp på bloggen. Bilderna behövde inte falla under temat konflikt, men de kom ändå att handla mycket om mina egna små dilemman i vardagen. Målet med att teckna varje dag var en bra strategi för att kicka igång min process och komma igång regelbundet med bloggen. 

Efter ungefär en veckas tecknande kände jag att jag ville komma vidare. På mitt extrajobb på SFI ( Svenska för invandrare ) mötte jag många elever som flytt från krig och hot, sådant som jag skulle definiera som "riktiga" och stora konflikter. Samtidigt har jag gått runt och tänkt på  små konflikter som inte är lika tydliga, som personliga konflikter inom oss, fobier, störningar, komplex osv. Jag associerade också till fysiska föremål, tex magneter ( som dras till- eller stöter bort varandra beroende på vilken sida de konfronteras med) och hur olika beståndsdelar påverkar hur olika saker, varelser, djur och människor samarbetar och/eller är i konflikt med varandra och omgivningen. Ett ord dök upp i mitt huvud som en metafor till konflikt, nämligen "trassel". Trassel är något invecklat och ju längre man väntar med att reda ut, desto trassligare blir det, liksom med konflikter. Jag uppmärksammade trasslet i naturen och de komplexa system som allt är uppbyggt av. Samtidigt som grenar, buskar och rötter kan se trassliga ut, är allt organiserat för att fungera i symbios med omgivningen. Naturens trassel ledde mig in på tankar om biologi, naturvetenskap och Darwins teorier om "The survival of the fittest". 

Jag bestämde mig för att spinna vidare på naturens konflikter eftersom det där fanns mycket att hämta och jobba vidare med. I låg- och mellanstadiet fick jag specialundervisning i matte eftersom jag tyckte det var både tråkigt och otroligt obegripligt. Genom att nu frivilligt nörda in mig på ett naturvetenskap, konfronterade jag därmed ännu en personlig konflikt, eftersom jag alltid lidit mig igenom naturkunskap-, fysik- och mattelektionerna under min skolgång.   

HUR? 

För att bekanta mig mer djupgående med växtriket tog jag promenader i olika naturområden för att inspireras, tänka och fotografera. För att dokumentera mitt undersökande började jag samla växter för att torka och göra ett eget herbarium. Parallellt med mitt herbarium samlade jag på mig böcker för att läsa om växters olika egenskaper och levnadsvillkor. Jag fick bland annat möjlighet att botanisera bakom kulisserna i Botaniska bibliotekets arkiv, där jag fick mycket inspiration från över hundra år gamla floror.  

Jag tog en avstickare några dagar till Spanien, där jag passade på att plocka blommor som inte växer i vårt klimat, samt besöka Valencias Botaniska trädgård. Jag funderade på vart mitt arbete skulle leda och såg inte mitt påbörjade herbarium som min slutprodukt, trots att det haft en betydande roll i arbetet. 

Eftersom jag under processen läst mycket om olika växters egenskaper och förutsättningar dök idéer upp om att skapa en egen superblomma. I en superblomma skulle jag kunna kombinera olika växters bra egenskaper och skapa något som skulle vara anpassat till att överleva alla utomstående påfrestningar. I samband med min idé att designa en superblomma, fick jag även idén att göra ett spel. I ett spel skulle jag verkligen kunna dra nytta av olika växters egenskaper och förutsättningar i naturen. I ett spel skulle även min superblomma kunna agera högsta kortet eller esset i leken, som skulle överleva alla utomstående påfrestningar. 

VARFÖR? 

Med spelet ville jag främst lyfta fram ATT det finns konflikter i naturen och ATT olika blommor är anpassade för olika årstider och förhållanden. Blommorna i spelet slår inte ut varandra, däremot klarar sig vissa blommor bättre under vissa årstider, vilket man lär sig av spelet. Spelets syfte är därmed inte att blommorna ska vara i konflikt med varandra, utan tanken är att man ska lära sig när olika växter växer som bäst. Spelet kan alltså användas som ett pedagogiskt redskap, då spel är ett roligt och interaktivt sätt att lära. Med jobbiga minnen från matten och naturvetenskapen i skolan, förespråkar jag härmed inte att alla barn ska lära sig den svenska floran. Däremot kan man ju lika gärna lära sig blommors egenskaper som figurerna i World of Warcraft? 

Idén om superblomman grundade sig mycket i olika tankar jag haft kring etik och människors påverkan på naturen. Genom forskning, nya kunskaper och tekniker, kan man idag i stor utsträckning påverka och förändra växters egenskaper genom exempelvis genmanipulation. Jag har funderat över den omdebatterade frågan om "att designa ett eget barn" och samhällets kluvna inställning till dessa nya möjligheter/risker. Att förändra växters gener efter människans ( påhittade ) behov; exempelvis genom att skövla frisk skog för att plantera granar vars storlek är exakt anpassad till industrin, är också företeelser som jag haft med mig och velat ifrågasätta. Är det rätt att gå in och påverka gener, bara för att tillfredsställa våra egna behov och önskemål, eller borde vi acceptera det som redan finns och rätta oss själva efter det? Är vi människor villiga att avstå vissa bekvämligheter eller vill vi absolut agera plastikkirurger i naturen. Med superblomman ville jag delvis leka med tanken att utforma en växt som överlever allt, samtidigt som den är anpassad så att människan kan utnyttja den till fullo. Jag ville även belysa de etiska frågor som kommit med de nya vetenskapliga metoderna, som kanske både kan ge positiva och negativa konsekvenser. Var går gränsen i vårt designande? Kanske måste vi ge avkall för vår lathet och exempelvis ställa bilen - istället för att designa en superblomma som älskar avgaser? 

Reflektion över processen

Jag tycker jag har lärt mig mycket under gestaltningen, speciellt när det gäller att verkligen lägga fokus på processen. Tidigare har jag haft en tendens att direkt börja fantisera om slutprodukten. Jag vill gärna att resultatet ska bli snyggt och kan ofta inte undvika att tänka på redovisningen redan innan jag börjat med processen. Under detta arbete intalade jag mig därför att vänta med att tänka på slutprodukten, något som jag faktiskt inte heller gjorde förrän drygt en vecka sedan. Sistan veckan blev därmed stressig gällande färdigställandet. Men jag är både förvånad och glad att jag kunnat fokusera så länge på processen. Under dessa veckor har jag tecknat, fotat, bloggat, sett och lyssnar på dokumentärer, samlat fakta, läst böcker, samlat växter, torkat blommor, gjort ett eget herbarium osv. Avslutningsvis har jag även tecknat kortlekens spelkort och målat en tavla. Alla dessa varierade tillvägagångssätt har bidragit till utvecklingen i processen och har hjälpt mig i mina vägval. Jag är framför allt nöjd med utförandet av min kortlek, vilket tilltalar mig betydligt mer estetiskt än superblomman. Under redovisningens inledning gick jag in i rollen som "biologen som utformat den ultimata blomman" och öste beröm över superblomman. Kanske spelade jag rollen för väl, för många klasskompisar uppfattade den som elak och farlig då de fick en bild av att den var så stark så den slog ut alla andra växter i naturen. Min tanke med superblomman var ju snarare att den överlever allt,  inte att den dödar allt annat. Skrämmande associationer till rasbiologi dök upp och jag insåg att jag inte äger tolkningen till mitt verk. Superblomman är ju emellertid en kombination av flera olika arter, vilket rasbiologerna förmodligen inte skulle gillat? Eftersom syftet till stor del var att belysa etiska frågor gällande människors vilja till perfektion i sin omgivning, är jag glad över att det väcktes diskussioner om just de etiska aspekterna. Under min process har jag hela tiden velat referera till och ifrågasätta genmanipulation och designande av växtriket för människans nytta. Med min superblomma ville jag belysa och ifrågasätta människans önskan att påverka naturen för egen vinning.     

I efterhand skulle jag nog lagt lite mer fokus på kortleken under redovisningen, eftersom superblomman fick mer uppmärksamhet under diskussionen. Precis innan redovisningen slog det mig också att jag kunnat tagit med mig en kruka där jag planterat superblomman, något som faktiskt också Fredric föreslog under den avslutande diskussionen. Om jag skulle arbeta vidare med detta skulle jag vilja utveckla kortleken ännu mer. En idé vore att välkomna för ännu mer interaktion, då de som spelar spelet kunde få bestämma regler och utforma egna spelkort. Kortleken och Superblomman skulle kunna användas som diskussionsunderlag gällande etiska frågor om människans vilja att påverka naturen.  
Har människan monopol på naturen?

fredag 25 maj 2012

Superblomman

Ska designa min egen superblomma. Liksom frågan att designa sitt eget barn innan födseln, som varit hett debatterat i media på sistone, ska jag nu utforma en egen blomart som ska vara bäst anpassad till överlevnad. Sitter och funderar på vilka egenskaper jag ska dra nytta av från befintliga växter. Under arbetet har jag inspirerats mycket av maskrosen; en blomma som egentligen är väldigt vacker, men fått ta mycket skit för att den slår ut alla andra blommor där den växer. Den anses som ogräs och ses ofta bekämpas med räfsa och spade i trädgårdar. 


Jag tänkte dra nytta av maskrosen och väva in någon av dess egenskaper i min superblomma. Till min glädje hittade jag detta citat från en sångtext, som Carl Anton skrivit, som åtminstone gav maskrosen lite upprättelse: 

 "Jag lät alla mina maskrosor finnas, fast jag vet att dom kallas ogräs och bör rotas ut. Men det är så skönt att sitta och minnas, små solar i gräset när sommarn är slut..."


torsdag 24 maj 2012

Uppdatering inför sista rycket

På handledningen i tisdags presenterade jag mitt nya vägval och min idé om att utforma ett spel, i form av en kortlek. Eftersom jag studerat olika växters förhållanden, livsvillkor och egenskaper känns ett spel som ett bra sätt att tillämpa kunskaperna i. Jag har plockat och grävt fram växter i skogen och och torkat dessa i en hemmagjord blompress. Jag har provat göra ett herbarium och på så sätt studerat blommor och deras utseende på nära håll. I ett spel kan jag sammanfoga allt det jag studerat, allt ifrån växternas estetiska utseende till de mer botaniska, naturvetenskapliga kunskaperna. Jag kan också återknyta till det jag inledde hela processen med, nämligen med att rita. 


Mitt val att göra ett spel kan jag också härleda till min önskan att väva in åtminstone någon pedagogisk aspekt i gestaltningen. Framför allt förr i tiden, någon generation bakåt, fick skolbarnen ofta i uppgift att torka blommor. Eleverna kunde till exempel få som läxa över sommaren att samla in olika blommor, torka och sätta in i en pärm, för att på så sätt lära sig om den svenska floran. 


Min tanke är att spelet kan användas som ett alternativ till detta. Kortspelet kan användas som ett nytt, modernt och alternativt läromedel, både i skolan och på fritiden. Ett spel innebär interaktion, aktivt deltagande och en insikt att man själv är med och påverkar innehållet. För att spela framgångsrikt bör man läsa spelets regler, vilka bygger på växternas olika egenskaper och förutsättningar. Genom att spela detta spel förvärvar man sig därför nyttiga kunskaper om den svenska floran och naturen.


tisdag 22 maj 2012

Ny riktning


Eftersom jag läst mycket om olika växters egenskaper och förutsättningar dök idéer upp om att skapa en egen superblomma. 

Jag hade funderingar på att rita egna faktaposters på olika växter, likt de gamla faktaaffischer man använde förr i biologiundervisningen. Förutom befintliga växter skulle jag då även kunna rita upp min superblomma på samma sätt, där allt ifrån egenskaper till latinska namn skulle finnas med. Ju mer jag tänkte på denna idé desto tråkigare tyckte jag dock den var. Det kändes i och för sig som det kunde bli snyggt grafiskt, men att det skulle bli allt för statisk. Trots att detta skulle innebära mycket inslag av fantasi, ville jag att mitt arbete skulle vara mer levande och interaktivt. 

Tanken slog mig därför att göra ett eget spel eller en kortlek. Då skulle jag verkligen kunna dra nytta av alla växters olika egenskaper och på något sätt låta dem ställas mot varandra. I ett spel skulle jag också fortfarande kunna väva in utformande av en superblomma som skulle kunna agera högsta kortet eller esset i leken. 

onsdag 16 maj 2012

Jardí Botánic de Valencia

Tar en kaffe på Botaniska trädgården i Valencia. Jag och Aron har gått runt runt och tittat på allt ifrån välbekanta lövträd som ek, till främmande exotiska växter, blommor, träd och kaktusar vi aldrig sett förr. Det finns olika sektioner där man återskapat landskap med växter anpassade för olika miljöer, bland annat en sektion med blommor som växer bland stenrös och klippor. Till synes späda, söta och nätta blommor som anpassat sig till att klara av de karga, torra bergen. Detta var intressant att se och läsa om, speciellt eftersom jag igår drog upp en asfaltsblomma från strandpromenaden i Valencia. Spanjorerna undrade nog vad fasen"la rubia" höll på med krypandes på vägen, där jag ansträngt försökte dra loss den envisa blomman, som valt att tränga igenom asfalten.


Nu sitter jag hursomhelst med min cafe con leche i Jardí Botánic de Valencia och har lagt in ett antal växter i min skrivbok för pressning och torkning. Jag antar att man inte får plocka blommorna här, men kände mig manad att bryta mot reglerna i studiesyfte. Allt för konsten.


Nu ska vi vandra vidare, kanske kan jag plocka en blomma från någon av stadens alla apelsinträd. Det känns ganska passande när vi befinner oss på Apelsinblomskusten. 


Här är några av de hundra bilder jag tog idag:





Söndag 14:e maj- Gestaltningen hittils

De som frågar mig vad jag gör i mitt gestaltningsarbete kanske inte förstår kopplingen till temat konflikt, som ju varit vår enda utgångspunkt. Detsamma gäller som tur är även mina klasskompisar; om någon utifrån frågar vad vi gör i skolan är det nog svårt att tro att vi håller på med samma uppgift. Jag själv studerar växtriket, medan en annan tatuerar, en bygger hus och en annan har stuckit till Kurdistan osv. 

För att få lite överblick över min väg från start till nu, kommer här en liten sammanfattning och reflektion över arbetet hittils: 

Jag började gestaltningsarbetet med att fundera över temat konflikt och ordets innerbörd. Jag gjorde massa tankekartor och mitt huvud sprakade av associationer och tankar. Jag ville komma igång på något sätt för att se var de kunde leda. Jag ville börja arbeta med något praktiskt för att komma igång med min process, istället för att bara blir snurrig av alla idéer. 

Jag bestämde mig därför för att ta mig an en personlig konflikt som jag länge dragits med, nämligen min "ritkramp". Med ritkramp syftar jag på att jag ofta känner mig hämmad i mitt tecknande, trots att jag tycker väldigt mycket om att rita. Jag har svårt att teckna något snabbt och spontant, dels för att jag inte vet vad jag ska rita, men också för att jag har en bild av att det måste bli bra. Som utgångspunkt satte jag därför upp målet att rita en teckning om dagen, som jag dessutom skulle fota och lägga upp på bloggen. Bilderna behövde inte nödvändigtvis falla under temat konflikt, men de kom ändå att handla mycket om mina egna små dilemman i vardagen. Målet att teckna varje dag var en bra strategi för att kicka igång min process och även komma igång rejält med bloggandet. 

Efter ungefär en veckas tecknande kände jag att jag ville komma vidare. Jag hade tänkt mycket på ordet konflikt och vänt in och ut på begreppet. På mitt extrajobb på SFI ( Svenska för invandrare ) möter jag många invandrare som flytt från krig och hot, sådant som jag skulle definiera som "riktiga" och komplexa konflikter. Samtidigt har jag gått runt och tänkt på alla  små konflikter som inte är lika tydliga, speciellt personliga konflikter inom oss, som fobier, störningar, komplex osv. Jag associerade också till fysiska ting och material, exempelvis magneter ( som dras till- eller stöter bort varandra beroende på vilken sida de konfronteras med) och hur olika beståndsdelar påverkar hur olika saker, ting, varelser, djur och människor samarbetar och/eller är i konflikt med varandra och omgivningen. 

Ett ord dök plötsligt upp i mitt huvud som en metafor till ordet konflikt, nämligen "trassel". Trassel är något invecklat och ju längre man väntar med att reda ut det desto trassligare blir det. Detsamma gäller konflikter och det är alltid bäst att börja nysta ut det innan konflikten/trasslet blir allt för stort och invecklat.  Jag fascinerades av allt trassel som finns i naturen och de olika komplexa system som allt är uppbyggt av. Samtidigt som tex grenar, buskar och rötter ser trassliga ut, är allt organiserat och anpassat för att fungera i symbios med omgivningen. 

Detta ledde mig in på tankar om biologi, naturvetenskap och Darwins teorier om "The survival of the fittest".  Jag kände att det kunde vara något att spinna vidare på och att det kunde leda till intressanta idéer och vägval. Att frivilligt nörda in mig på naturvetenskap är också något som går emot mina egna intressen, eftersom jag alltid tyckt det är både tråkigt och svårt. 

Jag tog promenader i Ruddalen, Slottsskogen, Ängårdsberget och Botaniska trädgården för att inspireras, tänka och fotografera. Jag började fundera på att göra ett eget herbarium för att samla in växter, dokumentera och förvärva kunskap om växters olika egenskaper och levnadsvillkor. Parallellt med mitt insamlande av växter  köpte jag böcker på loppis som, efter närmare studier, visade sig vara lite konstiga, tvetydiga, men intressanta för arbetet. Jag lånade även uråldriga floror och botaniska uppslagsverk bakom kulisserna i Botaniska bibliotekets arkiv. Jag har torkat växter och gjort början på mitt herbarium, som känns som en bra dokumentation av mitt "naturnörderi".


Var är jag nu i processen?

Jag har tagit en avstickare och sitter nu på ett tåg mellan Barcelona och Valencia på spanska kusten. Under  de senaste veckorna har det känts som jag oavbrutet sprungit runt  och runt i ett ekorrhjul och inte tagit det lugnt en minut. Med en liten resa väntandes har jag dessutom jobbat extra mycket med gestaltningen, eftersom jag misstänkte att jag inte skulle ha möjlighet att jobba lika mycket utomlands. Dessa dagar i syd har jag dock ändå tänkt utnyttja i mitt arbete, bland annat genom att samla in växter som inte växer i vårt Skandinaviska klimat. Eftersom jag bott i Barcelona har jag redan besökt de flesta konst och designmuseer. Däremot har jag aldrig besökt Botaniska trädgården eller de naturhistoriska museerna, eftersom det inte intresserat mig. Detta tänker jag dock passa på att göra nu, i studiesyfte. 

På handledningen i fredags klargjorde jag att jag inte ser mitt herbarium som slutprodukt, utan att jag bara vill använda det som en del i processen. Syftet med herbariet var dels att undersöka och studera naturen, men främst att komma igång och göra något praktiskt som kunde leda mig vidare i processen. Jag ser därför inte herbariet som min slutprodukt, trots att den spelar en viktig roll i arbetet.  Efter handledningen i fredags kom jag fram till att jag ville prova leka lite mer med materialet. Kanske frångå det prydligt organiserade i min lilla botaniska samling, till att släppa loss lite mer. Min handledare tyckte även att jag skulle "välja väg" nu och bara köra på. Jag har mycket bra stoff och bakgrund, så nu bör jag välja en riktning och faktiskt börja tänka på slutprodukten. Eftersom jag har försökt leva i processen och undvika att tänka på redovisningsdagen, känns det skönt att till slut välja var det ska mynna ut. 

Här är några ord jag antecknat på idéer inför mitt fortsatta arbete:  
Har mycket insamlat stoff och bakrund - NU - Välja väg, vad vill jag visa? 
Idé- samla massa döda blommor. Massgrav, 
Skapa min egen superblomma- "The survival of the fittest". Bäst, starkast, vackrast.
Tänk stort, inget puttinuttigt. Upp i format, GRÖVRE, mindre ursäktande. Ta plats. 
Döda blommor, hängda upp och ner? massgrav, skukhussäng...

Ja, vi får se var dessa idéer leder. Återkommer om några dagar... Då i Valencia...  

torsdag 10 maj 2012

Efter förra veckans handledning bestämde jag mig för att få tummen ur och göra ett eget herbarium. Denna vecka har jag fortsatt att plocka och samla in blommor och växter, loppisfyndat konstiga böcker om evolutionen och lånat växtböcker och floror från Botaniska bibliotekets arkiv. 


Växterna jag samlat på mig har jag under flera dagar låtit ligga i min bokpress ( tunga böcker staplade på varandra likt ett torn ). Torkningen av blommorna gick galant trots att en del av blommorna bara legat i press under några dagar. 


Mina torkade blommor + ett album och verktyg/material + lite inhämtad botanisk fakta = Mitt påbörjade herbarium. 


Här har ni ett urval av herbariet so far: Tadaaaa:





tisdag 8 maj 2012

Efter en lång kvälls studerande av mina lånade växtböcker, kände jag att lite ->blomkunskap<-  kunde passa som substitut för en godnattssaga. Jag hoppas på blomstrande drömmar! 

Botanisera i botaniska biblioteket

För att fortsätta mitt studerande av växtriket, har jag idag besökt Botanik- och miljöbiblioteket vid Botaniska trädgården. Jag var ute efter ett uppslagsverk för olika växter, en så kallad flora, som underlag till mitt eget herbarium och mitt fortsatta arbete. 


Jag fick hjälp av en vänlig bibliotikarie som visade mig "back stage" i det botaniska arkivet. Jag fick fritt spelrum mellan de höga skjutbara arkivhyllor och hittade böcker som motsvarade det jag sökte. Jag valde bland annat två kursböcker om den svenska floran, men fastnade framför allt för den gamla boken som syns på bilderna här nedanför. Den gamla boken var dock ingen kursbok, utan avsedd för forskare. Den mycket sympatiska bibliotikarien blev dock nyfiken på mig och mitt projekt, så hon föreslog att hon skulle göra lite ändringar i datorn, så jag kunde låna den ändå. Så, nu är boken tillfälligt min i hela en månad framåt. Här ska botaniseras! 





    

söndag 6 maj 2012

Idag gick jag på loppis med förhoppning om att hitta en byrå. Istället fyndade jag två gamla böcker som jag kan använda som underlag och inspiration i mitt gestaltningsarbete. 


Böckerna hette "Livet före människan" och "Liv och under i naturen" och handlar om allt ifrån evolutionen, cellernas uppbyggnad till varför fåglar kan flyga men inte människan. Detta känns som perfekt underlag att nörda in sig på och inspireras utav. Trodde aldrig att jag självmant skulle sätta mig ner och läsa böcker inom naturvetenskap, men nu jäklar!






torsdag 3 maj 2012

Dagens fångst

Igår hade min grupp handledning och det var skönt att bolla idéer, diskutera samt både ge och få feedback. Jag uppdaterade gruppen på mina idéer och min process såhär långt, från bekämpandet av ritkramp till mina idéer om trassel, olika villkor i naturen och "the survival of the fittest". Jag fick bekräftat att jag hittat något som är värt att spinna vidare på och motiverades att fortsätta mitt utforskande av växtriket. 

I mitt senaste inlägg hade jag en idé om att göra ett eget herbarium; ett projekt som nu är påbörjat. Idag har jag nämligen varit ute i Ruddalen på växtjakt för att samla in stoff till mitt alldeles egna botaniska lexikon. En och annan motionär och flanör sneglade misstänksamt då jag syntes krypa omkring och gräva djupa gropar i marken. Här snackar vi inte om att plocka blommor. I ett herbarium bör nämligen hela växten synas, även roten, vilket är förklaringen till mitt grävande. 

 


tisdag 1 maj 2012


Jag kanske ska göra ett eget herbarium; samla in olika växter, torka dem och studera dem. 


Stig Lindbergs har designat ett textiltryck med namnet Herbarium:


söndag 29 april 2012

Från trassel till Darwin

Förra veckan nischade jag in mig på olika typ av trassel som jag kopplat till ordet konflikt ( se tidigare inlägg ). I mitt sökande efter trassel fotade jag allt ifrån intrasslade hörlurar, sladdar och garnnystan, till växter, grenar och rötter. Något som speciellt fångade mitt intresse, var naturens trassel och de olika komplicerade systemen i växtriket. 


En tanke som slog mig var att det vore kul att nörda in sig lite på botanik och odling. Jag funderade på hur olika växter samverkar och konkurrerar för överlevnad i sin omgivning. Efter en promenad i Ruddalen med Elin fick jag lufta mina tankar och fick stöd för mina idéer. Jag förklarade mina tankar på olika villkor för överlevnad i naturen och Elin droppade citatet: "The survival of the fittest". Citatet kändes klockrent att ha som ledord i mitt fortsatta undersökande; så jag tackar så hjärtligt för den fina referensen. Som en fortsättning på detta har jag i helgen även utsatt Aron för mina tankar och vi har pratat om allt ifrån Darwin till blommor på det karga kalfjället.


Idag tog jag och Aron en promenad i Änggårdsbergen och Botaniska trädgården och fotade olika träd och buskar. Förutom de naturligt växande träden, finns en uppsjö olika planterade träd från hela världen. En japansk gran kanske inte är anpassad för den svenska västkusten, men verkar ändå trivas utan större konflikt med de västsvenska klimatet. 

Den kortlivade vitsippan och tusenåriga mossan. 
En stor tall som överlevt mycket, men som tillslut fick
ge vika för vindens makter.


onsdag 25 april 2012


Här kommer mina anteckningar från gårdagens träff för Bildlärarnätverket. Temat för kvällen var bildämnets roll i en "flumbefriad" skola. Det blev mingel, paneldebatter, filmvisning och mycket snack kring ordet FLUM i stort. 



I början av denna vecka inriktade jag mig på ordet trassel, som en association, eller kanske snarare en slags metafor, till ordet konflikt. All typ av trassel är något invecklat, något som börjat med bara ett litet snedsteg, men som sedan blivit mer och mer intrasslat. Ju tidigare man reder ut ett trassel, desto lättare är det. Ju längre man väntar med att reda ut ett trassel, desto trassligare blir det. Samma sak gäller konflikter. Ett litet missförstånd kan leda till en viss irritation, som lätt kan lösas om man gör det direkt. Om däremot missförståndet och irritationen inte reds upp, blir det ofta bara mer och mer invecklat. 

Här kommer lite olika trassel hämtade från min omgivning: 












Bloggintresserade