torsdag 23 februari 2012

Betyg och bedömning i skolan

Dessa två veckor tar vi upp hur man förhåller sig till betyg och bedömning i skolan. Hur går man tillväga när man bedömer elever? Vad  bör ligga till grund för det betyg man sätter? Hur sätter man rättvisa betyg och hur motiverar jag dem för eleven? Hur synliggör jag målen och får eleverna att vara medvetna om vad som krävs för ett visst betyg? 


Denna vecka har vi läst och pratat mycket om bland annat formativ bedömning, där fokus framför allt ligger på processen i elevens arbete. Det är viktigt att synliggöra processen så att både eleven och man själv som lärare uppmärksammar utvecklingen i lärandet. För att lägga fokus på hela processen är det alltså inte bara resultatet, eller den slutgiltiga produkten som bedöms. Genom att dokumentera och samla på sig material, skisser och kommentarer genom hela arbetet, kan man gå tillbaka i efterhand och reflektera över vad man lärt sig. 


I Bild kan man exempelvis arbete med portföljer ( portfolios ) som förutom slutprodukt innehåller skisser, utkast, reflektioner i loggböcker, förebilder, inspirationsbilder etc. Eleven kan då bläddra tillbaka i sin portfölj och reflektera över innehållet, med avseende på såväl teman som material, tekniker, färg, form och komposition. Eleven kan värdera arbeten eller delar av arbeten som lyckade/misslyckade, vad som är bra och vad som eventuellt kunde utvecklas. I artikelserien "Att bedöma eller döma" ( skönt att måsta leta upp exakta referenser och sidor i bloggen ) ger Lars Lindström ett exempel på varför den formativa bedömningen är relevant: " 


"En elev med god förmåga att resonera och välja arbetssätt kan nämligen lämna ifrån sig ett slarvigt och bristfälligt arbete, medan en mindre medveten ( reflekterande ) elev kan göra ett nogrannt och felfritt arbete, även om det är enkelt. Med en allsidig bedömning får bägge eleverna såväl erkännande som stöd att komma vidare."


Detta tycker jag är ett bra exempel på de aspekter man måste titta på i en bedömning. För att få högt betyg i bild, räcker det alltså inte bara med att rita "fint" och verklighetstroget, man måste även kunna motivera sina val, analysera sin produkt och reflektera över sin arbetsprocess. Att föra samtal i klassrummet, både lärare-elev och elever emellan är en god förutsättning för att rikta fokus på processen och lärandet eleverna går igenom. 


Nästa vecka ska vi ut på praktik igen fyra veckor. Som alltid har vi en uppgift att genomföra under vår tid på skolan och denna gång är den av lite mer aktiv karaktär. Vi ska nämligen planera och hålla i vår alldeles första egna lektion. Förutom att planera ett lektionsupplägg, ska vi dessutom utforma vår egen bedömningsmatris. Utifrån  bedömningsmatrisen ska vi prova på att bedöma elevers prestationer under lektionstillfället. Vid detta tillfälle kommer också vår lärarutbildare från Universitetet och ska bedöma oss. Eftersom vi aldrig planerat eller genomfört en egen lektion, känns detta som en kul utmaning. Att utöver detta prova sin bedömningsmatris känns dock svårt, eftersom vi samtidigt ska se till att lektionen flyter på bra. Oerfarna lärare har ofta en tendens att fokusera mycket på sitt eget genomförande och att allt ska klaffa. Mer erfarna lärare är såpass trygga i sin roll som lärare och i sitt upplägg att de kan lägga mer fokus på att uppmärksamma varje elev. 




Någon som minns lärarkandidaterna man hade under skoltiden? Någon som minns den dagen universitetets lärarutbildare kom för att bedöma kandidatens undervisning? Jag minns... och aldrig har man som elev varit så nyfiken på huruvida lärarkandidaten är nervös och hur det kommer gå...  Ett öga på den stackars lärarkandidaten, ett sneglande öga på den främmande människan i hörnet med stenansikte. Nåja, detta blir en svår men kul nöt att knäcka!

Bloggintresserade