Paris ´68

Under Kulturnatta besökte jag sockerbruket, där jag såg en utställning bestående av dessa snygga posters från studentupproret i Paris 1968. 

Propaganda-potpurri

Positiv propaganda från Yoko Ono och John Lennon

De fanns även förr; publika affish-moduler

Makt-påverkan-propaganda

Min gestaltning har hittills grundat sig mycket i ett ifrågasättande av normer och ett synliggörande av sociala koder och oskrivna regler. Detta tycker jag man kan koppla till begreppet makt (power), som vi fått som ledord nu när vi gräver djupare i vårt arbete. Varför ser de sociala normerna ut som de gör och vem är det som bestämmer dessa, dvs. Vem har makten över vårt beteendemönster och de oskrivna reglerna? 

När jag reflekterade över mitt tidigare arbete samt fortsättningen relaterat till makt, dök ordet propaganda upp i huvudet, som något att jobba vidare på. Under handledningen i torsdags nämnde jag därför detta, varpå Anna frågade hur jag själv skulle beskriva ordet Propaganda. Efter några sekunders betänketid, svarade jag något i stil med: "... Reklam för makt... eller...kombinationen av bild och text för att påverka... få någon att tycka eller göra på ett visst sätt... ofta politiskt..." 

Därefter började vi i gruppen (Anna, Viktoria och jag) diskutera propaganda och associera fritt kring det som fenomen. Mycket kopplingar drogs till krigstider och hur makthavare (eller de som strävat efter makten) använt sig av Propaganda för att få folket på sin sida. Propaganda gav inte direkt upphov till positiva känslor, utan associerades främst till hjärntvätt, manipulering och likriktning. MEN, propagandan kan ju lika gärna ha ett positivt budskap (vilket så klart är subjektivt beroende på varje individs åsikter) och användas i nutiden. I allt ifrån valkampanjer till affischer där vi tex. uppmanas att skänka pengar till biståndsorganisationer, ser vi olika typ av propaganda. I Nationalencyklopedins hittade jag följande definition av propanda:

"propaganda (nylatin, efter Congregatio de propaganda fide (jämför nedan), av latin propa´go 'fortplanta', 'utvidga', 'utsträcka'), mer eller mindre systematiskt bedriven verksamhet som syftar till att med hjälp av språk, bilder eller andra symboler påverka människors åsikter, värderingar eller handlingar i en bestämd riktning.

I det industrialiserade samhället förknippas propaganda framför allt med användningen av massmedier (TV, radio, press, film, affischer, flygblad osv.), men propaganda kan också ske genom uppförande av byggnader och monument som symboliserar vissa idéer, genom spridning av konstformer eller genom officiella emblem som frimärken, mynt, insignier och porträtt av t.ex. statschefer. Även aktioner av olika slag ...

Men då frågar jag mig också; Vad är kopplingen mellan propaganda och reklam? Kanske får jag återknyta till min första spontana yttring angående hur jag skulle definiera propaganda, nämligen att det är "...reklam för makt". Medan reklam i sig används i kommersiella syften för att sälja något. Hursomhelst används både propaganda och reklam för att påverka människor. I reklam handlar det alltså om att få någon att köpa något, medan propagandans avsikt är att påverka människors tankar och åsikter. 

Propaganda

Hötorget, Stockholm 16/11

Sergels Torg, Stockholm 16/11

Uppsala city 15/11

Spinner vidare...

Halvlek

Här nedan ser ni bilder från gestaltningens "halvleks-utställningen", det vill säga den utställning som baserades på det vi hållit på med under första halvan av terminen.  Utifrån detta går vi in i nästa delkurs, fortsätter med det vi gjort samt fördjupar oss, men nu med begreppet MAKT som ledord. 

 

 

Slutreflektion

Vad har jag gjort?

I mitt gestaltningsarbete hittils har jag undersökt vad det finns för oskrivna regler i det offentliga rummet, alltså sådana regler som vi förväntas följa, men som inte finns nedskrivna i våra lagar. Jag har försökt ta reda på vilka beteenden som är avvikande och hur vi bör bete oss för att följa den sociala normen.

Jag började min gestaltningsprocess genom att leva mig in i olika roller som skulle hjälpa mig att se världen från ett annat perspektiv. Jag föreställde mig att jag kom till vårt samhälle för första gången och insåg att sociala beteenden grundar sig mycket på oskrivna regler som kan vara svåra att förstå om man inte är van med dem.

För att inte bara utgå från min egen uppfattning ville jag få så många som möjlig att komma med förslag på oskrivna regler. Jag tänkte att ju fler människor som bidrog, desto mer objektivt skulle projektet bli. Eftersom jag ville synliggöra någon slags allmän uppfattning om sociala normer kunde jag ju inte komma på alla regler själv. 

Efter några tafatta försök att få folk att skriva ner regler på stan, insåg jag att jag måste prova andra vägar. Jag beslöt mig för att använda den virtuella världen som redskap, eftersom folk i allmänhet, av någon anledning, ofta vågar lite mer när de inte behöver agera face-to-face. Jag skapade instagramkontot @oskrivenregel (länk här), facebookgruppen "Skriv ner en oskriven regel" (länk här) samt mailadressen oskrivenregel@hotmail.com. Genom att använda #hashtags spred sig mitt budskap och min uppmaning till folk att delta. För att nå ut till ännu fler, klistrade jag upp lappar på stan, där jag refererade till projektet. 

En idé med gestaltningen har hela tiden varit att synliggöra de osynliga, oskrivna reglerna. För att gå vidare ville jag därför koppla reglerna till sina platser och alltså synliggöra dem precis i den miljö där de gäller/förväntas följas. Jag tillverkade därför affischer med citat på några av reglerna som jag placerade ut på passande ställen. Därefter dokumenterade jag detta och lade upp på Instagram och facebook. Reglerna blev då synliggjorda både där och i det offentliga rummet. Inför utställningen bestämde jag mig också för att framkalla fotona som skickats till mig, eftersom vikten av andras deltagande varit en röd tråd i processen.

Var är jag nu och hur går jag vidare?

I fortsättningen skulle jag gärna synliggöra fler oskrivna regler på stan och se hur reaktionerna blir på detta. De osynliga reglerna är något som alla följer av vana, men som sällan syns nedskrivet svart på vitt. Det är därför spännande att se hur folk reagerar. Är de regler jag sätter upp allmänna eller inte? Är de provocerande, ger de upphov till skratt eller kanske irritation? Det vore också spännande att jämföra olika platser och vilka regler som gäller var och om det skiljer sig. Kanske jämföra olika stadsdelar och ge mig ut och fråga fler folk från olika sociala grupper. Jag tänker att det vore roligt att sätta upp fler affischer som får sitta kvar. De jag satt upp tidigare har jag bara haft uppe tillfälligt medan jag fotade dem, vilket gjorde att väldigt få hann se dem. I fortsättningen ska jag intala mig själv att ännu mer att VÅGA VÅGA VÅGA! Utifrån det får vi se var det leder…

Prata om oskrivna regler i skolan?

Efter att både själv ha bott utomlands och där ”gjort fel” i sociala sammanhang, samt jobbat på SFI och genom studenterna där fått reda på vad som gäller i vårt samhälle, (något som de som precis kommit hit har lättare att se än vi själva, då vi ju bara upprepar våra invanda beteendemönster) vet jag att det är lättare att upptäcka de oskrivna reglerna om man har andra erfarenheter att jämföra med. Jag vet även att koderna inte alltid baserar sig på logik, utan att vi helt enkelt normaliserar de beteenden vi är vana med.  

Som lärare kommer jag ha elever med olika kulturella erfarenheter, men kanske även elever som inte har lika lätt att förstå sig på socialt samspel som andra.

Sociala koder är sådant som finns överallt omkring oss och man kan i början ha svårt att förstå dessa om man kommer från en helt annan kultur. Detta är dock något man lär sig ju mer man kommer in samhället man lever i, men det är inget som säger att vårt sätt att agera är ”rätt” eller det bästa. Men trots detta skapar invanda beteenden, mönster och rutiner förväntningar som, när de inte följs, ses som avvikande och kanske lite konstiga. 

De elever som på något sett har svårt att avläsa sociala signaler, blir också betraktade som konstiga då det just är de oskrivna reglerna som de inte alltid har koll på.

Jag tycker det vore intressant att låta eleverna reflektera över de sociala normerna som finns i skolan, både formellt och informellt. Hur förväntas eleverna bete sig gentemot varandra och i olika situationer och vem bestämmer detta? Om man pratar om oskrivna regler i skolan kan man också koppla detta till grupptryck, blickar, vanor och hur man bemöter olika personer. Man kan också låta dem reflektera över oskrivna regler i samhället och hur det kommer sig att dessa har skapats. Är alla oskrivna regler bra eller finns det vissa regler som man kan ifrågasätta? Vad händer om man bryter dem och vad finns det för oskrivna regler på andra ställen, tex. om man bor på landet eller om man kommer ifrån ett annat land?

Länk till @oskrivenregel på Instagram
Länk till oskrivenregel på facebook

#oskrivenregel på stan

#regel22

#regel21

#regel3

Spridda tankar i samlad hög

Jag jobbar mycket med lappar. Det är bara att konstatera. Jag har... får se nu: En, två, tre, fyra, FEM olika antecknings-och skissböcker som jag använt under min gestaltning. De flesta av dem är sparsamt använda. Istället skriver jag ner mina idéer och tankar på baksidan av kuvert, räkningar, tidningar, återanvända post-its, servetter osv. Jag skriven ner något, funderar, ritar ett öga, skriver ner något till, ritar en mun, funderar, börjar rita ett mönster som växer ut ur kuvert-fönstret... ritar en ful fisk, ett blåbär... funderar lite till...

Ofta kommer tankarna när jag minst planerat för dem, på cykeln, på spårvagnen, i skogen, i duschen eller PRECIS då jag släckt lampan för att sova. Då gäller det att få ner dem så snabbt som möjligt för att de inte ska försvinna! Fort som attan! Då är det bara att grabba tag i första bästa pappersbit i fickan eller direkt när jag kommer in genom dörren.

Ikväll har jag tittat igenom min process och bland annat gjort följande lapp-fynd:

Konstnärlig referens- Pilvi Takala

Såhär två dagar innan presentationen av gestaltningen, hittade jag denna konstnärliga referens som jag kan relatera väldigt mycket till mitt arbete. För några veckor sedan hade jag faktiskt, likt Pilvi Takala, funderingar på att smygfilma då jag bryter oskrivna regler, för att fånga folks reaktioner och på så sätt göra det tydligt om och när en oskriven regel bryts. Eftersom jag övergav denna idé, mycket på grund av egna sociala spärrar, är det kul att se att någon annan faktiskt genomfört detta. Nu är jag dock glad över att mitt gestaltningsarbete tog en annan riktning.  

Idag har vi hängt upp vår utställning i HDK:s högra korridor. Så nu sitter bland annat de där, mina affischer och ett stort antal av de foton jag fått via Instagram på oskrivna regler. Jag har även förberett en "skriv-din-egen-regel-hörna" där jag bjuder in publiken till delaktighet genom att de själva får fota och publicera sitt bidrag med #oskrivenregel. 

Nu sitter jag och läser på om mina klasskompisars gestaltningsarbeten, inför morgondagens opponering...

Måndag kväll

Nu är det kväll och jag har slutfört mina mål för dagen(se inlägget från imorse). Jag har varit runt på olika ställen och satt upp fyra olika posters med olika citat på en oskriven regel vardera. Platserna jag valt att sätta upp dem på, är valda utifrån budskapet och vad regeln handlar om. Varje oskriven regel har således blivit synliggjord precis på den plats där den främst gäller. Detta gav direkt reaktioner på plats och folk som passerade tittade, pekade, fnissade (vilket ord) och några nyfikna personer kom fram och ville diskutera. 

Ikväll har jag endast publicerat en av dessa bilder på Instagram och facebook. Eftersom jag även försöker anpassa kommunikationen till följarna och deras aktivitet (som även innefattar "likes" och kommentarer, vilket visar på huruvida folk har sett fotot eller ej) försöker jag sprida ut tidpunkterna jag lägger ut fotona. Denna strategi har vi bland annat diskuterat under ett tillfälle i delkursen i bildanalys, där en av gruppernas lektionsplanering innefattade en tävling i hur man skaffar sig så många likes som möjligt. Tydligen är det bra att sprida på sina foton och inte till exempel publicera fyra foton samtidigt, eftersom de då "tar död på varandra". 

Eftersom jag vill att folk ska engagera sig och fortsätta vara nyfikna på projektet, samt fortsätta delta med nedskrivandet av reglerna, tänker jag att det är bra att skapa någon slags följetång. Detta genom att inte ge deltagarna allt på samma gång, utan lite i taget. Nu kommer deltagarna också, vilket jag nämnde i förra inlägget, se att deras regler sätts upp på stan, vilket förhoppningsvis ökar lusten till, samt känslan av delaktighet.

Bildbevis #regel22

Måndag morgon

Denna förmiddag har jag återvänt till Grafi Foto, på Mariaplan, för att tillslut beställa framkallning av de utvalda mängd foton som taggats till mig på Instagram. Eftersom en viktig del i mitt arbete baserats på interaktivitet och andras deltagande, blir dessa foton en betydande del av det jag ställer ut. 

Innan helgen blev jag klar med mina posters. Det är fyra stycken som är i formatet A1, alltså STORA. Bakgrunden är vit med svart text, vilket bidrar till ökad läsbarhet och att det viktiga, alltså budskapet i texten, kommer fram. Texterna utgörs utav fyra av alla de oskrivna regler som skrivits upp av olika människor de senaste veckorna. Typsnittet är Helvetica vilket ofta används då tydlig information ska kommuniceras, exempelvis på skyltar i New Yorks tunnelbana. Typsnittet är även en av mina personliga favoriter och det är bland annat flitigt använt i design, konst- och arkitekturvärlden. Justja, det är det typsnittet jag valt att använda här i bloggen också! Busted... 

Mina posters kommer hängas upp på olika ställen på stan i eftermiddag, varpå detta kommer dokumenteras via Instagram. Då blir det en koppling mellan att folk har skickat in egna bidrag på oskrivna regler (på Instagram eller facebook) - till att reglerna faktiskt printats ut på stora posters och synliggjorts på stan. 

En oskriven regel - blir skriven. 
En osynlig regel - blir synlig. 

Jag hade en tanke på att ställa ut även dessa foton, alltså de foton jag tagit på när jag hängt upp affischerna på olika ställen i stan. Men efter att ha grubblat över detta i några dagar, har jag kommit fram till att jag inte vill exponera för mycket på utställningen, eftersom jag tror det blir rörigt. Däremot vill jag fortfarande uppmuntra folk att delta i Instagram-flödet. Därför kommer jag publicera dessa foton på Instagram och även i facebookgruppen, så att folk ser att affisherna faktiskt hänger/har hängt ute på stan. Detta kanske bidrar till att ännu fler bidrag trillar in?  

Länk till @oskrivenregel på Instagram

Länk till eventet "Skriv ner en oskriven regel" på Facebook