Inspirerande hemtrakt

Idag har jag varit på två mycket intressanta utställningar på Västerbottens museum i Umeå. Den ena utställningen heter Ofrivilliga nomader och är gjord av Knutte Wester, vars arbeten handlar mycket om makt, samhällsstrukturer och deltagande. Västerbottens museum introducerar honom såhär: "Knutte Wester skildrar samhällets otillräckligheter genom att arbeta tillsammans med människor som på olika sätt drabbats av systematisk orättvisa. Ofta inleds Westers projekt med att han flyttar sin verksamhet till en plats där individer lever långt borta ifrån en medial radar, som barnhem eller flyktingförläggningar."

I just Ofrivilliga nomader skildras bland annat en pojke som bor på ett asylboende i Boliden och som mycket väl acklimatiserat sig till livet i det lilla norrländska samhället. Han har många vänner, pratar perfekt svenska med tydlig norrländsk dialekt, stortrivs i byn och drömmer om att bli fotbollsproffs. Knutte Wester blir under sin tid i Boliden mycket god vän med pojken som plötsligt en dag, tillsammans med sin familj, blir utvisad till Irak. Det var en mycket gripande utställning som hos mig framkallade starka känslor av orättvisa och ett ifrågasättande av systemet.    

Den andra utställningen heter Queering Sápmi och är resultatet av ett tre år långt projekt med syftet att synliggöra samiska homo-, bi- trans- och queerpersoners liv och erfarenheter. Utställningen består av livsberättelser och fotografier (både verklighetskildrande porträtt och iscensatta foton) från både anonyma och offentliga samer i Sverige, Norge och Finland. Queering Sápmi behandlar normer och kulturella förväntningar, vilket jag kan koppla till min gestaltning. 

Rapport och textiltryck

Hej skolbloggen. Nu är det verkligen dags för en uppdatering när det gäller min gestaltning. Dagarna runt jul har bara flugit iväg. Det brukar ju vara så, speciellt om man ska resa genom halva Sverige och återträffa familj, släktingar och vänner.  

Rapporten vi ska skriva i LDB 370 gnager och gnager i mitt bakhuvud. Jag har installerat en skrivhörna i mitt gamla flickrum. Ett stort skrivbord med mycket yta och allt som kan tänkas behövas till hands: Pennor, papper, lim, tejp, häftapparat och till och med en skrivare. Lyx! Så nu skriver jag varje dag. Är dock fortfarande på jakt efter bra och vettiga böcker som berör tematiken kring oskrivna regler och sociala koder. Tips mottages tacksamt! 

Sedan sist har jag fortsatt att screentrycka och det känns som att jag har lärt mig processen, från skiss och tillverkandet av en stencil/schablon, till blandning av akrylfärg och medium, tejpning av ramen och själva tryck-momentet. Samt-mycket viktigt-rengöringen av ramen. I samband med mitt premiärtryck så väntade jag några minuter för länge, så duken är för evigt märkt med "Ingen reklam tack". Se tidigare inlägg. Tragikomiskt och sant. Nu vet jag bättre och har bland annat tryckt de t-shirts som ni ser på fotona nedan. Det ena trycket är inspirerat av New Yorks metro och blev en julklapp till pappa Per Holm, P H, som är född i lilla byn Tidan år ´57. Den andra t-shirten har motivet av ett skoterspår, till min skoterkörande bror. 

Pedagogisk reflektion - Propaganda i skolan

Genom att arbeta med Propaganda i bildundervisningen tror jag bland annat att man kan bidra till att öka elevernas bildläskunnighet, visual literacy.

Genom att analysera aspekter som avsändare-budskap-mottagare samt denotation och konnotation, kan man öka elevernas medvetenhet om bildens påverkan, samt lära dem att kritiskt granska olika budskap som de möts av i samhället. Det är viktigt att vara medveten om att det inte bara är genom reklam som olika aktörer försöker övertyga oss (när det gäller reklam handlar det om att avsändaren försöker få oss att köpa en viss produkt/tjänst, alltså påverka vår konsumtion), utan att det även finns aktörer som, genom att använda propaganda, vill påverka våra åsikter. 

Speciellt i en tid då tex. främlingsfientliga krafter lyckats sprida sina budskap och faktiskt lyckats få folk på sin sida, är det viktigt att lära ungdomar att kritiskt granska källor och göra dem medvetna om olika strategier som avsändaren använder för att övertyga mottagaren. Hur kan man tex. kombinera text och bild på ett effektfullt sätt och vilka attribut och symboler man kan använda för att förmedla ett budskap, samt vilka känslor man kan anspela på? Genom att själva vara bekanta med olika retoriska knep och tillvägagångssätt, förstår man också bättre de budskap man möts av och kan ifrågasätta dessa. 

Experimenterar med screentryck

Jag äger nu en ram, rakel och färger för screentryck (se länk här för förklaring av screentryck) som jag börjat bekanta mig med i veckan. Jag har tidigare gjort mina affischer digitalt, men nu provar jag alltså screentryck, som är en mycket gammal hantverksteknik. Det är både pilligt, tidskrävande och kladdigt, men riktigt kul! Så, nu kör vi!  

Kolla in Världens minsta tryckeri (länk). Vill ha! :)

Paris ´68

Under Kulturnatta besökte jag sockerbruket, där jag såg en utställning bestående av dessa snygga posters från studentupproret i Paris 1968. 

Propaganda-potpurri

Positiv propaganda från Yoko Ono och John Lennon

De fanns även förr; publika affish-moduler

Makt-påverkan-propaganda

Min gestaltning har hittills grundat sig mycket i ett ifrågasättande av normer och ett synliggörande av sociala koder och oskrivna regler. Detta tycker jag man kan koppla till begreppet makt (power), som vi fått som ledord nu när vi gräver djupare i vårt arbete. Varför ser de sociala normerna ut som de gör och vem är det som bestämmer dessa, dvs. Vem har makten över vårt beteendemönster och de oskrivna reglerna? 

När jag reflekterade över mitt tidigare arbete samt fortsättningen relaterat till makt, dök ordet propaganda upp i huvudet, som något att jobba vidare på. Under handledningen i torsdags nämnde jag därför detta, varpå Anna frågade hur jag själv skulle beskriva ordet Propaganda. Efter några sekunders betänketid, svarade jag något i stil med: "... Reklam för makt... eller...kombinationen av bild och text för att påverka... få någon att tycka eller göra på ett visst sätt... ofta politiskt..." 

Därefter började vi i gruppen (Anna, Viktoria och jag) diskutera propaganda och associera fritt kring det som fenomen. Mycket kopplingar drogs till krigstider och hur makthavare (eller de som strävat efter makten) använt sig av Propaganda för att få folket på sin sida. Propaganda gav inte direkt upphov till positiva känslor, utan associerades främst till hjärntvätt, manipulering och likriktning. MEN, propagandan kan ju lika gärna ha ett positivt budskap (vilket så klart är subjektivt beroende på varje individs åsikter) och användas i nutiden. I allt ifrån valkampanjer till affischer där vi tex. uppmanas att skänka pengar till biståndsorganisationer, ser vi olika typ av propaganda. I Nationalencyklopedins hittade jag följande definition av propanda:

"propaganda (nylatin, efter Congregatio de propaganda fide (jämför nedan), av latin propa´go 'fortplanta', 'utvidga', 'utsträcka'), mer eller mindre systematiskt bedriven verksamhet som syftar till att med hjälp av språk, bilder eller andra symboler påverka människors åsikter, värderingar eller handlingar i en bestämd riktning.

I det industrialiserade samhället förknippas propaganda framför allt med användningen av massmedier (TV, radio, press, film, affischer, flygblad osv.), men propaganda kan också ske genom uppförande av byggnader och monument som symboliserar vissa idéer, genom spridning av konstformer eller genom officiella emblem som frimärken, mynt, insignier och porträtt av t.ex. statschefer. Även aktioner av olika slag ...

Men då frågar jag mig också; Vad är kopplingen mellan propaganda och reklam? Kanske får jag återknyta till min första spontana yttring angående hur jag skulle definiera propaganda, nämligen att det är "...reklam för makt". Medan reklam i sig används i kommersiella syften för att sälja något. Hursomhelst används både propaganda och reklam för att påverka människor. I reklam handlar det alltså om att få någon att köpa något, medan propagandans avsikt är att påverka människors tankar och åsikter. 

Propaganda

Hötorget, Stockholm 16/11

Sergels Torg, Stockholm 16/11

Uppsala city 15/11

Spinner vidare...

Halvlek

Här nedan ser ni bilder från gestaltningens "halvleks-utställningen", det vill säga den utställning som baserades på det vi hållit på med under första halvan av terminen.  Utifrån detta går vi in i nästa delkurs, fortsätter med det vi gjort samt fördjupar oss, men nu med begreppet MAKT som ledord. 

 

 

Slutreflektion

Vad har jag gjort?

I mitt gestaltningsarbete hittils har jag undersökt vad det finns för oskrivna regler i det offentliga rummet, alltså sådana regler som vi förväntas följa, men som inte finns nedskrivna i våra lagar. Jag har försökt ta reda på vilka beteenden som är avvikande och hur vi bör bete oss för att följa den sociala normen.

Jag började min gestaltningsprocess genom att leva mig in i olika roller som skulle hjälpa mig att se världen från ett annat perspektiv. Jag föreställde mig att jag kom till vårt samhälle för första gången och insåg att sociala beteenden grundar sig mycket på oskrivna regler som kan vara svåra att förstå om man inte är van med dem.

För att inte bara utgå från min egen uppfattning ville jag få så många som möjlig att komma med förslag på oskrivna regler. Jag tänkte att ju fler människor som bidrog, desto mer objektivt skulle projektet bli. Eftersom jag ville synliggöra någon slags allmän uppfattning om sociala normer kunde jag ju inte komma på alla regler själv. 

Efter några tafatta försök att få folk att skriva ner regler på stan, insåg jag att jag måste prova andra vägar. Jag beslöt mig för att använda den virtuella världen som redskap, eftersom folk i allmänhet, av någon anledning, ofta vågar lite mer när de inte behöver agera face-to-face. Jag skapade instagramkontot @oskrivenregel (länk här), facebookgruppen "Skriv ner en oskriven regel" (länk här) samt mailadressen oskrivenregel@hotmail.com. Genom att använda #hashtags spred sig mitt budskap och min uppmaning till folk att delta. För att nå ut till ännu fler, klistrade jag upp lappar på stan, där jag refererade till projektet. 

En idé med gestaltningen har hela tiden varit att synliggöra de osynliga, oskrivna reglerna. För att gå vidare ville jag därför koppla reglerna till sina platser och alltså synliggöra dem precis i den miljö där de gäller/förväntas följas. Jag tillverkade därför affischer med citat på några av reglerna som jag placerade ut på passande ställen. Därefter dokumenterade jag detta och lade upp på Instagram och facebook. Reglerna blev då synliggjorda både där och i det offentliga rummet. Inför utställningen bestämde jag mig också för att framkalla fotona som skickats till mig, eftersom vikten av andras deltagande varit en röd tråd i processen.

Var är jag nu och hur går jag vidare?

I fortsättningen skulle jag gärna synliggöra fler oskrivna regler på stan och se hur reaktionerna blir på detta. De osynliga reglerna är något som alla följer av vana, men som sällan syns nedskrivet svart på vitt. Det är därför spännande att se hur folk reagerar. Är de regler jag sätter upp allmänna eller inte? Är de provocerande, ger de upphov till skratt eller kanske irritation? Det vore också spännande att jämföra olika platser och vilka regler som gäller var och om det skiljer sig. Kanske jämföra olika stadsdelar och ge mig ut och fråga fler folk från olika sociala grupper. Jag tänker att det vore roligt att sätta upp fler affischer som får sitta kvar. De jag satt upp tidigare har jag bara haft uppe tillfälligt medan jag fotade dem, vilket gjorde att väldigt få hann se dem. I fortsättningen ska jag intala mig själv att ännu mer att VÅGA VÅGA VÅGA! Utifrån det får vi se var det leder…

Prata om oskrivna regler i skolan?

Efter att både själv ha bott utomlands och där ”gjort fel” i sociala sammanhang, samt jobbat på SFI och genom studenterna där fått reda på vad som gäller i vårt samhälle, (något som de som precis kommit hit har lättare att se än vi själva, då vi ju bara upprepar våra invanda beteendemönster) vet jag att det är lättare att upptäcka de oskrivna reglerna om man har andra erfarenheter att jämföra med. Jag vet även att koderna inte alltid baserar sig på logik, utan att vi helt enkelt normaliserar de beteenden vi är vana med.  

Som lärare kommer jag ha elever med olika kulturella erfarenheter, men kanske även elever som inte har lika lätt att förstå sig på socialt samspel som andra.

Sociala koder är sådant som finns överallt omkring oss och man kan i början ha svårt att förstå dessa om man kommer från en helt annan kultur. Detta är dock något man lär sig ju mer man kommer in samhället man lever i, men det är inget som säger att vårt sätt att agera är ”rätt” eller det bästa. Men trots detta skapar invanda beteenden, mönster och rutiner förväntningar som, när de inte följs, ses som avvikande och kanske lite konstiga. 

De elever som på något sett har svårt att avläsa sociala signaler, blir också betraktade som konstiga då det just är de oskrivna reglerna som de inte alltid har koll på.

Jag tycker det vore intressant att låta eleverna reflektera över de sociala normerna som finns i skolan, både formellt och informellt. Hur förväntas eleverna bete sig gentemot varandra och i olika situationer och vem bestämmer detta? Om man pratar om oskrivna regler i skolan kan man också koppla detta till grupptryck, blickar, vanor och hur man bemöter olika personer. Man kan också låta dem reflektera över oskrivna regler i samhället och hur det kommer sig att dessa har skapats. Är alla oskrivna regler bra eller finns det vissa regler som man kan ifrågasätta? Vad händer om man bryter dem och vad finns det för oskrivna regler på andra ställen, tex. om man bor på landet eller om man kommer ifrån ett annat land?

Länk till @oskrivenregel på Instagram
Länk till oskrivenregel på facebook

#oskrivenregel på stan

#regel22

#regel21

#regel3