Idag har jag varit på två mycket intressanta utställningar på Västerbottens museum i Umeå. Den ena utställningen heter Ofrivilliga nomader och är gjord av Knutte Wester, vars arbeten handlar mycket om makt, samhällsstrukturer och deltagande. Västerbottens museum introducerar honom såhär: "Knutte Wester skildrar samhällets otillräckligheter genom att arbeta tillsammans med människor som på olika sätt drabbats av systematisk orättvisa. Ofta inleds Westers projekt med att han flyttar sin verksamhet till en plats där individer lever långt borta ifrån en medial radar, som barnhem eller flyktingförläggningar."
I just Ofrivilliga nomader skildras bland annat en pojke som bor på ett asylboende i Boliden och som mycket väl acklimatiserat sig till livet i det lilla norrländska samhället. Han har många vänner, pratar perfekt svenska med tydlig norrländsk dialekt, stortrivs i byn och drömmer om att bli fotbollsproffs. Knutte Wester blir under sin tid i Boliden mycket god vän med pojken som plötsligt en dag, tillsammans med sin familj, blir utvisad till Irak. Det var en mycket gripande utställning som hos mig framkallade starka känslor av orättvisa och ett ifrågasättande av systemet.
Den andra utställningen heter Queering Sápmi och är resultatet av ett tre år långt projekt med syftet att synliggöra samiska homo-, bi- trans- och queerpersoners liv och erfarenheter. Utställningen består av livsberättelser och fotografier (både verklighetskildrande porträtt och iscensatta foton) från både anonyma och offentliga samer i Sverige, Norge och Finland. Queering Sápmi behandlar normer och kulturella förväntningar, vilket jag kan koppla till min gestaltning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar