Andra halvlek i referat - För bättre överblick

För att skapa bättre överblick över vad jag gjort under den andra gestaltingsperioden, kommer här en sammanfattning. 

Som bakgrund kommer här först bilder på det material jag ställde ut på första utställningen i november (länk till utställningen) och här är den slutreflektion jag skrev den 10:e november som en sammanfattning på gestaltningsperiod 1. (länk till slutreflektion)  

I min slutreflektion den 10:e november, skrev jag att jag i fortsättningen, i gestaltningsperiod 2, ville gå vidare med affischerna och prova sätta ut dem på fler ställen. Detta hade jag också fått som feedback på opponeringen; min opponent, mina klasskompisar och lärare var nyfikna på att se affischerna i större utsträckning på stan.  

Att börja andra halvlek med att sätta ut fler affischer i det offentliga rummet, kändes därmed som ett naturligt steg för mig, för att därigenom kunna se fler folks reaktioner, samt fortsätta skapa nyfikenhet och engagemang kring projektet.  I och med att också hashtaggen #oskrivenregel fanns refererad på affischerna, skulle detta också underhålla och expandera min interaktiva del i projektet. Ju fler som kom att delta via Instagram, desto mer objektiv skulle undersökningen bli. Jag beslutade mig därför för att massproducera några av affischerna och skriva ut dem i mindre (och billigare) format, A3 istället för A1, för att lättare kunna sprida ut dem runt om i staden. A3 är dessutom det största format som är tillåtet att sätta upp på offentliga affischväggar. 

Helgen den 15-17:e november åkte jag upp till Uppsala och Stockholm för att hälsa på vänner och inför min resa skrev jag ut fler affischer för att sätta upp även där. Jag valde att sätta upp dem på så folktäta platser som möjligt, samt där jag tycker att vi följer vissa rörelsemönster. (Se exempel på bilderna jag satte upp i Stockholm och Uppsala här)

Affischerna genererade en del reaktioner direkt på plats, men även via Instagram då jag  , när jag kommit tillbaka till Göteborg upptäckte att flera personer fotat mina affischer i Stockholm och Uppsala, publicerat med hashtaggen #oskrivenregel och börjat följa mig som användare. 

Inför handledningen sista veckan i november hade vi blivit ombedda att reflektera över begreppet Makt och relatera det till vårt arbete och till pedagogisk praktik. Här (länk) kommer en tankekarta jag gjorde inför handledningen 21/11. När jag reflekterade över mitt gestaltningsarbete kopplat till makt började jag tänka på Propaganda, vilket jag blev intresserad av att studera mer. (Länk till mina reflektioner kring kopplingen propaganda-gestaltning). De följande veckorna grottade jag därför ner mig i propagandans värld, studerade definitioner och begrepp och kollade upp olika typ av propaganda. Jag reflekterade även hur man kan arbeta med propaganda i skolan (se reflektion här). Som referens och inspiration i min research hade jag bland annat dessa snygga (länk) affischer som skapades i samband med Paris `68-rörelsen. Paris `68-affischerna inspirerade mig och gjorde att jag blev sugen på att prova olika typer av tryck. Innan hade jag ju framställt affischer digitalt i Indesign och bara arbetat med text, men ville nu prova trycka analogt på olika sätt. Jag valde att prova arbeta med screentryck, där man använder ram och rakel för att genom schabloner/stenciler trycka motiv på antingen papper eller textil och jag började prova mig fram på olika underlag.

I mitten av december hade vi introduktion till Rapport-skrivningen och därefter, samt över jul och nyår ägnades det mesta av min tid till att skriva den. Däremot fanns gestaltningen hela tiden med i mitt huvud eftersom det var den rapporten byggde på. Rapporten blev ett bra verktyg för att se gestaltningen utifrån och ge dess innehåll mening utanför den egna lilla bubblan. Trots att jag hela tiden haft en inre strävan i gestaltningen att undersöka de sociala konventioner som vi lever efter, blev mitt syfte och mina tankar mycket mer konkreta när jag var tvungen att redogöra för dem i akademisk text. Ytterligare något som jag tyckte stärkte gestaltningen var det faktum att jag upptäckte för mig helt nya sektioner och ämnesområden på biblioteket, exempelvis socialantropologi, som jag alltså nu läst på en hel del om. 

Dock tänker jag att upplägget kunde varit annorlunda, eftersom vi blev tvungna att teoribinda vårt arbete i efterhand, utan att ha haft litteraturseminarier eller tillsammans diskuterat eller kopplat till teorier innan rapportskrivingen. Eftersom rapporten skulle in i början av januari, medan gestaltningen inte skulle vara klar förrän den 14:e, utgör det fysiska resultat som presenteras i rapporten det jag hade hunnit färdigställa tills dess.

Något som jag hade nytta av i rapporten var att jag faktiskt hade genomfört en typ av opinionsundersökning via sociala medier för att samla in folks idéer och tankar om våra beteendemönster. Att ha en mer objektiv uppfattning om vad det finns för oskrivna regler, kändes viktigt och styrkte mitt empiriska underlag. 

När rapporten väl var inskickad kände jag mig ganska rådvill för vad jag skulle ställa ut. Hur skulle jag visa vad jag gjort de senaste veckorna/månaderna och att det samtidigt fanns en koppling till det jag gjorde under förra gestaltningsperioden? Beroende på vad vi föredrog kunde vi ju antingen se den första gestaltningsperioden som en språngbräda (och ta en helt annan riktning) eller helt enkelt fördjupa oss ännu mer i det vi börjat på. Eftersom jag tyckte mitt område blivit så intressant, i kombination med den respons jag fick på opponeringen, valde jag att fortsätta undersöka de sociala koderna och gräva djupare. 

Det jag tillslut nu valt att presentera, knyter samman hela gestaltningen både när det gäller tematik och uttrycksmedel. Dessutom har rapporten också påverkat det slutgiltiga resultatet av gestaltningen. Rapporten fick mig nämligen att inse vad mitt egentliga syfte var med gestaltningen och vad jag således ville förmedla till betraktaren. 

I nästkommande inlägg presenterar jag mitt verk i bild...