Sammanfattning av gestaltningsarbetet med temat Konflikt, våren 2012:
VAD?
Jag började gestaltningsarbetet med att fundera över temat konflikt och ordets innerbörd. Jag gjorde tankekartor och mitt huvud svämmade över av associationer. Jag ville komma igång med min process genom att göra något praktiskt, istället för att bara blir snurrig av alla funderingar.
Jag bestämde mig för att ta mig an en personlig konflikt som jag länge dragits med, nämligen min "ritkramp". Med ritkramp syftar jag på att jag ofta känner mig hämmad i mitt tecknande, trots att jag tycker mycket om att rita. Jag har svårt att teckna något slarvigt och spontant, dels för att jag inte vet vad jag ska rita, men också för att jag har en bild av att det måste bli bra. Som utgångspunkt satte jag upp målet att rita en teckning om dagen och lägga upp på bloggen. Bilderna behövde inte falla under temat konflikt, men de kom ändå att handla mycket om mina egna små dilemman i vardagen. Målet med att teckna varje dag var en bra strategi för att kicka igång min process och komma igång regelbundet med bloggen.
Efter ungefär en veckas tecknande kände jag att jag ville komma vidare. På mitt extrajobb på SFI ( Svenska för invandrare ) mötte jag många elever som flytt från krig och hot, sådant som jag skulle definiera som "riktiga" och stora konflikter. Samtidigt har jag gått runt och tänkt på små konflikter som inte är lika tydliga, som personliga konflikter inom oss, fobier, störningar, komplex osv. Jag associerade också till fysiska föremål, tex magneter ( som dras till- eller stöter bort varandra beroende på vilken sida de konfronteras med) och hur olika beståndsdelar påverkar hur olika saker, varelser, djur och människor samarbetar och/eller är i konflikt med varandra och omgivningen. Ett ord dök upp i mitt huvud som en metafor till konflikt, nämligen "trassel". Trassel är något invecklat och ju längre man väntar med att reda ut, desto trassligare blir det, liksom med konflikter. Jag uppmärksammade trasslet i naturen och de komplexa system som allt är uppbyggt av. Samtidigt som grenar, buskar och rötter kan se trassliga ut, är allt organiserat för att fungera i symbios med omgivningen. Naturens trassel ledde mig in på tankar om biologi, naturvetenskap och Darwins teorier om "The survival of the fittest".
Jag bestämde mig för att spinna vidare på naturens konflikter eftersom det där fanns mycket att hämta och jobba vidare med. I låg- och mellanstadiet fick jag specialundervisning i matte eftersom jag tyckte det var både tråkigt och otroligt obegripligt. Genom att nu frivilligt nörda in mig på ett naturvetenskap, konfronterade jag därmed ännu en personlig konflikt, eftersom jag alltid lidit mig igenom naturkunskap-, fysik- och mattelektionerna under min skolgång.
HUR?
För att bekanta mig mer djupgående med växtriket tog jag promenader i olika naturområden för att inspireras, tänka och fotografera. För att dokumentera mitt undersökande började jag samla växter för att torka och göra ett eget herbarium. Parallellt med mitt herbarium samlade jag på mig böcker för att läsa om växters olika egenskaper och levnadsvillkor. Jag fick bland annat möjlighet att botanisera bakom kulisserna i Botaniska bibliotekets arkiv, där jag fick mycket inspiration från över hundra år gamla floror.
Jag tog en avstickare några dagar till Spanien, där jag passade på att plocka blommor som inte växer i vårt klimat, samt besöka Valencias Botaniska trädgård. Jag funderade på vart mitt arbete skulle leda och såg inte mitt påbörjade herbarium som min slutprodukt, trots att det haft en betydande roll i arbetet.
Eftersom jag under processen läst mycket om olika växters egenskaper och förutsättningar dök idéer upp om att skapa en egen superblomma. I en superblomma skulle jag kunna kombinera olika växters bra egenskaper och skapa något som skulle vara anpassat till att överleva alla utomstående påfrestningar. I samband med min idé att designa en superblomma, fick jag även idén att göra ett spel. I ett spel skulle jag verkligen kunna dra nytta av olika växters egenskaper och förutsättningar i naturen. I ett spel skulle även min superblomma kunna agera högsta kortet eller esset i leken, som skulle överleva alla utomstående påfrestningar.
VARFÖR?
Med spelet ville jag främst lyfta fram ATT det finns konflikter i naturen och ATT olika blommor är anpassade för olika årstider och förhållanden. Blommorna i spelet slår inte ut varandra, däremot klarar sig vissa blommor bättre under vissa årstider, vilket man lär sig av spelet. Spelets syfte är därmed inte att blommorna ska vara i konflikt med varandra, utan tanken är att man ska lära sig när olika växter växer som bäst. Spelet kan alltså användas som ett pedagogiskt redskap, då spel är ett roligt och interaktivt sätt att lära. Med jobbiga minnen från matten och naturvetenskapen i skolan, förespråkar jag härmed inte att alla barn ska lära sig den svenska floran. Däremot kan man ju lika gärna lära sig blommors egenskaper som figurerna i World of Warcraft?
Idén om superblomman grundade sig mycket i olika tankar jag haft kring etik och människors påverkan på naturen. Genom forskning, nya kunskaper och tekniker, kan man idag i stor utsträckning påverka och förändra växters egenskaper genom exempelvis genmanipulation. Jag har funderat över den omdebatterade frågan om "att designa ett eget barn" och samhällets kluvna inställning till dessa nya möjligheter/risker. Att förändra växters gener efter människans ( påhittade ) behov; exempelvis genom att skövla frisk skog för att plantera granar vars storlek är exakt anpassad till industrin, är också företeelser som jag haft med mig och velat ifrågasätta. Är det rätt att gå in och påverka gener, bara för att tillfredsställa våra egna behov och önskemål, eller borde vi acceptera det som redan finns och rätta oss själva efter det? Är vi människor villiga att avstå vissa bekvämligheter eller vill vi absolut agera plastikkirurger i naturen. Med superblomman ville jag delvis leka med tanken att utforma en växt som överlever allt, samtidigt som den är anpassad så att människan kan utnyttja den till fullo. Jag ville även belysa de etiska frågor som kommit med de nya vetenskapliga metoderna, som kanske både kan ge positiva och negativa konsekvenser. Var går gränsen i vårt designande? Kanske måste vi ge avkall för vår lathet och exempelvis ställa bilen - istället för att designa en superblomma som älskar avgaser?
Reflektion över processen
Jag tycker jag har lärt mig mycket under gestaltningen, speciellt när det gäller att verkligen lägga fokus på processen. Tidigare har jag haft en tendens att direkt börja fantisera om slutprodukten. Jag vill gärna att resultatet ska bli snyggt och kan ofta inte undvika att tänka på redovisningen redan innan jag börjat med processen. Under detta arbete intalade jag mig därför att vänta med att tänka på slutprodukten, något som jag faktiskt inte heller gjorde förrän drygt en vecka sedan. Sistan veckan blev därmed stressig gällande färdigställandet. Men jag är både förvånad och glad att jag kunnat fokusera så länge på processen. Under dessa veckor har jag tecknat, fotat, bloggat, sett och lyssnar på dokumentärer, samlat fakta, läst böcker, samlat växter, torkat blommor, gjort ett eget herbarium osv. Avslutningsvis har jag även tecknat kortlekens spelkort och målat en tavla. Alla dessa varierade tillvägagångssätt har bidragit till utvecklingen i processen och har hjälpt mig i mina vägval. Jag är framför allt nöjd med utförandet av min kortlek, vilket tilltalar mig betydligt mer estetiskt än superblomman. Under redovisningens inledning gick jag in i rollen som "biologen som utformat den ultimata blomman" och öste beröm över superblomman. Kanske spelade jag rollen för väl, för många klasskompisar uppfattade den som elak och farlig då de fick en bild av att den var så stark så den slog ut alla andra växter i naturen. Min tanke med superblomman var ju snarare att den överlever allt, inte att den dödar allt annat. Skrämmande associationer till rasbiologi dök upp och jag insåg att jag inte äger tolkningen till mitt verk. Superblomman är ju emellertid en kombination av flera olika arter, vilket rasbiologerna förmodligen inte skulle gillat? Eftersom syftet till stor del var att belysa etiska frågor gällande människors vilja till perfektion i sin omgivning, är jag glad över att det väcktes diskussioner om just de etiska aspekterna. Under min process har jag hela tiden velat referera till och ifrågasätta genmanipulation och designande av växtriket för människans nytta. Med min superblomma ville jag belysa och ifrågasätta människans önskan att påverka naturen för egen vinning.
I efterhand skulle jag nog lagt lite mer fokus på kortleken under redovisningen, eftersom superblomman fick mer uppmärksamhet under diskussionen. Precis innan redovisningen slog det mig också att jag kunnat tagit med mig en kruka där jag planterat superblomman, något som faktiskt också Fredric föreslog under den avslutande diskussionen. Om jag skulle arbeta vidare med detta skulle jag vilja utveckla kortleken ännu mer. En idé vore att välkomna för ännu mer interaktion, då de som spelar spelet kunde få bestämma regler och utforma egna spelkort. Kortleken och Superblomman skulle kunna användas som diskussionsunderlag gällande etiska frågor om människans vilja att påverka naturen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar