Söndag 14:e maj- Gestaltningen hittils

De som frågar mig vad jag gör i mitt gestaltningsarbete kanske inte förstår kopplingen till temat konflikt, som ju varit vår enda utgångspunkt. Detsamma gäller som tur är även mina klasskompisar; om någon utifrån frågar vad vi gör i skolan är det nog svårt att tro att vi håller på med samma uppgift. Jag själv studerar växtriket, medan en annan tatuerar, en bygger hus och en annan har stuckit till Kurdistan osv. 

För att få lite överblick över min väg från start till nu, kommer här en liten sammanfattning och reflektion över arbetet hittils: 

Jag började gestaltningsarbetet med att fundera över temat konflikt och ordets innerbörd. Jag gjorde massa tankekartor och mitt huvud sprakade av associationer och tankar. Jag ville komma igång på något sätt för att se var de kunde leda. Jag ville börja arbeta med något praktiskt för att komma igång med min process, istället för att bara blir snurrig av alla idéer. 

Jag bestämde mig därför för att ta mig an en personlig konflikt som jag länge dragits med, nämligen min "ritkramp". Med ritkramp syftar jag på att jag ofta känner mig hämmad i mitt tecknande, trots att jag tycker väldigt mycket om att rita. Jag har svårt att teckna något snabbt och spontant, dels för att jag inte vet vad jag ska rita, men också för att jag har en bild av att det måste bli bra. Som utgångspunkt satte jag därför upp målet att rita en teckning om dagen, som jag dessutom skulle fota och lägga upp på bloggen. Bilderna behövde inte nödvändigtvis falla under temat konflikt, men de kom ändå att handla mycket om mina egna små dilemman i vardagen. Målet att teckna varje dag var en bra strategi för att kicka igång min process och även komma igång rejält med bloggandet. 

Efter ungefär en veckas tecknande kände jag att jag ville komma vidare. Jag hade tänkt mycket på ordet konflikt och vänt in och ut på begreppet. På mitt extrajobb på SFI ( Svenska för invandrare ) möter jag många invandrare som flytt från krig och hot, sådant som jag skulle definiera som "riktiga" och komplexa konflikter. Samtidigt har jag gått runt och tänkt på alla  små konflikter som inte är lika tydliga, speciellt personliga konflikter inom oss, som fobier, störningar, komplex osv. Jag associerade också till fysiska ting och material, exempelvis magneter ( som dras till- eller stöter bort varandra beroende på vilken sida de konfronteras med) och hur olika beståndsdelar påverkar hur olika saker, ting, varelser, djur och människor samarbetar och/eller är i konflikt med varandra och omgivningen. 

Ett ord dök plötsligt upp i mitt huvud som en metafor till ordet konflikt, nämligen "trassel". Trassel är något invecklat och ju längre man väntar med att reda ut det desto trassligare blir det. Detsamma gäller konflikter och det är alltid bäst att börja nysta ut det innan konflikten/trasslet blir allt för stort och invecklat.  Jag fascinerades av allt trassel som finns i naturen och de olika komplexa system som allt är uppbyggt av. Samtidigt som tex grenar, buskar och rötter ser trassliga ut, är allt organiserat och anpassat för att fungera i symbios med omgivningen. 

Detta ledde mig in på tankar om biologi, naturvetenskap och Darwins teorier om "The survival of the fittest".  Jag kände att det kunde vara något att spinna vidare på och att det kunde leda till intressanta idéer och vägval. Att frivilligt nörda in mig på naturvetenskap är också något som går emot mina egna intressen, eftersom jag alltid tyckt det är både tråkigt och svårt. 

Jag tog promenader i Ruddalen, Slottsskogen, Ängårdsberget och Botaniska trädgården för att inspireras, tänka och fotografera. Jag började fundera på att göra ett eget herbarium för att samla in växter, dokumentera och förvärva kunskap om växters olika egenskaper och levnadsvillkor. Parallellt med mitt insamlande av växter  köpte jag böcker på loppis som, efter närmare studier, visade sig vara lite konstiga, tvetydiga, men intressanta för arbetet. Jag lånade även uråldriga floror och botaniska uppslagsverk bakom kulisserna i Botaniska bibliotekets arkiv. Jag har torkat växter och gjort början på mitt herbarium, som känns som en bra dokumentation av mitt "naturnörderi".

Var är jag nu i processen?

Jag har tagit en avstickare och sitter nu på ett tåg mellan Barcelona och Valencia på spanska kusten. Under  de senaste veckorna har det känts som jag oavbrutet sprungit runt  och runt i ett ekorrhjul och inte tagit det lugnt en minut. Med en liten resa väntandes har jag dessutom jobbat extra mycket med gestaltningen, eftersom jag misstänkte att jag inte skulle ha möjlighet att jobba lika mycket utomlands. Dessa dagar i syd har jag dock ändå tänkt utnyttja i mitt arbete, bland annat genom att samla in växter som inte växer i vårt Skandinaviska klimat. Eftersom jag bott i Barcelona har jag redan besökt de flesta konst och designmuseer. Däremot har jag aldrig besökt Botaniska trädgården eller de naturhistoriska museerna, eftersom det inte intresserat mig. Detta tänker jag dock passa på att göra nu, i studiesyfte. 

På handledningen i fredags klargjorde jag att jag inte ser mitt herbarium som slutprodukt, utan att jag bara vill använda det som en del i processen. Syftet med herbariet var dels att undersöka och studera naturen, men främst att komma igång och göra något praktiskt som kunde leda mig vidare i processen. Jag ser därför inte herbariet som min slutprodukt, trots att den spelar en viktig roll i arbetet.  Efter handledningen i fredags kom jag fram till att jag ville prova leka lite mer med materialet. Kanske frångå det prydligt organiserade i min lilla botaniska samling, till att släppa loss lite mer. Min handledare tyckte även att jag skulle "välja väg" nu och bara köra på. Jag har mycket bra stoff och bakgrund, så nu bör jag välja en riktning och faktiskt börja tänka på slutprodukten. Eftersom jag har försökt leva i processen och undvika att tänka på redovisningsdagen, känns det skönt att till slut välja var det ska mynna ut. 

Här är några ord jag antecknat på idéer inför mitt fortsatta arbete:  

Har mycket insamlat stoff och bakrund - NU - Välja väg, vad vill jag visa? 

Idé- samla massa döda blommor. Massgrav, 

Skapa min egen superblomma- "The survival of the fittest". Bäst, starkast, vackrast.

Tänk stort, inget puttinuttigt. Upp i format, GRÖVRE, mindre ursäktande. Ta plats. 

Döda blommor, hängda upp och ner? massgrav, skukhussäng...

Ja, vi får se var dessa idéer leder. Återkommer om några dagar... Då i Valencia...